Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätt kan kännas knepigt men här får du en beskrivning av vad upphovsrätt är och vad som är bra att tänka på när du publicerar på internet.

Alla som arbetar med att publicera eller använda andras innehåll på webben måste förhålla sig till upphovsrätten. Kunskaper om upphovsrätt et är viktigt att du inte bryter mot upphovsrätten när du publicerar material på nätet.

Upphovsmannen – skaparen av ett verk

Om du till exempel skriver en text, tar ett fotografi, gör en bild, komponerar ett musikstycke eller skapar ett konstverk blir du är automatiskt upphovsman till verket. Upphovsrätten är till för att skydda din rätt till ditt verk. Upphovsrätten innebär att ingen får använda, ändra eller sprida ditt verk utan ditt tillstånd.

Upphovsrätten består av en ekonomisk och en ideell del

Ekonomisk upphovsrätt

Den ekonomiska upphovsrätten handlar om rätten att framställa exemplar av verket och göra det tillgängligt för allmänheten. Ett bokförlag har till exempel tillstånd från författaren att trycka en bok och sälja den.

Ideell upphovsrätt – även kallad ”namngivningsrätt”

Upphovsmannen behåller alltid den ideella rätten, även om den ekonomiska tillhör någon annan.

Den ideella upphovsrätten innebär att:

  • Upphovsmannen alltid har rätt att bli namngiven när verket görs tillgängligt för allmänheten.
  • Att du inte får göra ändringar av verket som kan upplevas som kränkande.
  • Upphovsmannen har rätt att bli ”respekterad”. Verket får alltså inte användas i sammanhang som upphovsmannen kan uppleva som kränkande – till exempel om verket visas på en webbplats som uttrycker rasistiska åsikter.

Att publicera på nätet – en överföring till allmänheten

En webbplats eller blogg kan upplevas som privat men utan lösenordsskydd är den tillgänglig för hela världen. Det är därför inte tillåtet att använda upphovsrättskyddade verk på en webbplats utan tillstånd.

Om det bara är en upphovsman kan tillstånd ges av honom eller henne. Finns det flera måste alla tillfrågas. Tänk på att även arbetsgivaren eller uppdragsgivaren kan ha rättigheter till materialet. Ibland går det inte att få tag i upphovsrättsinnehavaren, men det spelar ingen roll ur laglig synvinkel. Då är det bäst att inte använda materialet.

Om man samarbetar kring att skapa innehåll kan man vara flera upphovsmän. Och vid större produktioner kan rättshavarna bli väldigt många. Artister, musiker, skiv- och filmbolag, radio- och tv-bolag – alla har de rättigheter som måste tas hänsyn till.

Upphovsrätten följer inte äganderätten. Att någon äger ett verk, till exempel ett konstverk, betyder inte att de har upphovsrätt till det. När upphovsmannen (den som skapat verket) avlider tillfaller upphovsrätten arvingarna. Först när upphovsmannen varit död i 70 år är verket ”fritt”.

Detta får användas utan tillstånd:

  • Verk som du själv är upphovsman till, till exempel bilder, illustrationer, filmer och texter.
  • Verk av en upphovsman som har varit död i 70 år. Om det är flera upphovsmän bakom verket räknas 70 år från den som dog sist.
  • Fotografiska verk (konstnärliga fotografier) där upphovsmannen varit död i 70 år.
  • Fotografiska bilder som det är 50 år sedan bilden togs.
  • ”Fotografiska verk” (konstnärliga fotografier) vars upphovsman varit död i 70 år. Tänk på att du måste fråga om lov innan du fotograferar inne på museum och andra platser som inte är offentliga.
  • Fotografier tagna innan 1 januari 1969.

Hur är det egentligen med Googles bilder?

Det är en mycket spännande fråga, och inte alltid så lätt att förhålla sig till. Bilder som du finner på Google och som du vill använda tillhör inte Google. Det du ser är bara en sammanställning av de bilder Google ”hittar” utifrån det sökord du angav. Enkelt sagt betyder det att Google inte har någonting med bilderna att göra.

När det kommer till upphovsrätten bör du alltid utgå från att all musik, alla bilder, texter, filmer et cetera du hittar på nätet är skyddad av upphovsrätten, och att upphovsmannen har ensamrätt att bestämma över hur materialet får användas och spridas.

Det enklaste sättet att ta reda på om man får använda ett verk är att helt enkelt fråga upphovsmannen om lov. Om du hittar en bild via Googles bildsök, klicka dig in på hemsidan och se om det finns skrivet någonstans (oftast i bildtexten) vem som är upphovsman. Ta kontakt och förklara hur och till vad du ska använda verket, samt var det kommer att publiceras.

Vissa upphovsmän kan vilja ha betalt för att du använder deras verk, och då får du förhålla dig till det eller leta upp en annan bild att använda.

”Fritt” material med Creative Commons

Men misströsta inte, det finns tusentals och åter tusentals bilder som är fria att använda utan att man ens behöver fråga upphovsmannen. Dessa bilder har nämligen publicerats under någonting som heter Creative Commons-licensen. I stora drag är Creative Commons en licens där upphovsmannen går med på att verket får spridas fritt, så länge upphovsmannen nämns som skapare till verket. Det är även upphovsmannen som bestämmer under vilka villkor verket får spridas: vissa vill bara att verket ska spridas, men andra kan kräva att du inte använder det i kommersiella sammanhang eller att verket inte får bearbetas (förändras).

Läs mer om hur du hittar Creative Commons-licenserade bilder som får användas fritt.

Har du synpunkter på IIS Digitala lektioner?

Hör av dig till oss! Vi tar gärna emot idéer till nya lektioner och tankar om hur tjänsten borde utformas.

Kontakta oss